I Sverige finns idag ett begränsat antal stränder där utbildade livräddare ansvarar för bevakningen. Svenska Livräddningssällskapet arbetar aktivt för att fler stränder ska bli bevakade genom att utbilda livräddare och stötta kommuner och ideella aktörer som vill starta upp strandbevakning.
Här finns bevakade stränder
Bevakningen pågår vanligtvis från midsommarhelgen till 11 augusti.
I Malmö börjar säsongen tidigare, från 15 maj till 1 september.
Göteborg
Askim
Fiskebäck
Halmstad
Tylösand
Frösakull
Ringenäs
Vilshärad
Laholm
Mellbystrand
Skummeslöv
Ängelholm
Råbocka
Havsbadet
Klitterhus
Vejbystrand
Helsingborg
Fria bad
Rydebäck
Råå Vallar
Malmö
Klagshamn
Sibbarp
Ribersborgsstrand
Sundspromenaden
Scaniabadet
Vellinge
Skanör
Falsterbo
Kämpinge
Ljunghusen
Gotland
Tofta
Karta
Vill du arbeta som livräddare?
Att vara livräddare handlar om mycket mer än att ingripa vid dramatiska situationer i vattnet. Det handlar lika mycket om att bry sig om andra människor och skapa trygghet för alla som vistas vid vatten.
Som livräddare får du utbildning i hur du arbetar säkert i olika vattenmiljöer, både vid pool och i öppet vatten som sjöar och hav. Du lär dig att förebygga olyckor, agera vid nödsituationer och ta hand om människor som behöver hjälp.
Arbetet är varierat. Förutom att ingripa vid drunkningstillbud handlar en stor del av vardagen om att hjälpa till med mindre skador, ta hand om borttappade barn och finnas där som en trygg och synlig resurs.
Det finns olika inriktningar:
Poollivräddare arbetar vid badanläggningar
Livräddare bevakar stränder med lägre risknivå och öppet vatten
Havslivräddare bevakar stränder med mer utsatt miljö, så som strömmar, klippor etc och öppet vatten
För dig som vill utvecklas vidare finns också möjlighet att tävla inom livräddning, både nationellt och internationellt. Tävlingsgrenarna genomförs i pool, hav och på strand och fokuserar på både snabbhet, teknik och samarbete.
Att vara livräddare är ett meningsfullt och utvecklande uppdrag – där din insats kan göra verklig skillnad.
Vill du starta strandbevakning?
Vill du vara med och skapa en tryggare badmiljö och starta upp strandbevakning? Svenska Livräddningssällskapet stöttar kommuner och organisationer i arbetet med att etablera verksamhet.
Svenska Livräddningssällskapet vill med denna folder ge stöd och vägledning till kommuner, båtklubbar, bostadsrättsföreningar, samfälligheter och andra verksamheter som ansvarar för miljöer vid vatten.
Foldern beskriver grundläggande krav på livräddningsutrustning, hur den bör placeras och hur den ska underhållas, i enlighet med MSB:s (tidigare SRV) allmänna råd. Målet är att bidra till en tryggare och säkrare miljö i, på och vid vatten.
För att utrustningen ska kunna användas på ett säkert och effektivt sätt är kunskap avgörande. Svenska Livräddningssällskapet erbjuder därför rådgivning och utbildning inom vattenlivräddning.
Guide för ökad strandsäkerhet
Att öka antalet bevakade stränder är en viktig åtgärd för att stärka säkerheten och tryggheten för allmänheten vid vatten.
Denna guide innehåller förslag på riktlinjer som kan underlätta planering och genomförande av strandbevakning. Målet är att skapa säkra och välorganiserade badmiljöer där risker kan förebyggas och hanteras effektivt.
Guiden är framtagen av Svenska Livräddningssällskapet i samverkan med kommunala räddningstjänster, SOS Alarm och Myndigheten för civilt försvar (MCF).
Strömmar och frånlandsvind
Vad är en utström?
En utström, eller ripström, är en stark vattenström som för vatten från stranden tillbaka ut i havet. Den bildas när inkommande vågor pressar in vatten mot land som sedan söker sig tillbaka ut igen.
Utströmmar uppstår ofta vid sandstränder, särskilt vid hård vind från havet. De kan också bildas i närheten av till exempel åmynningar, pirar, bryggor och öar.
Hur känner du igen en utström?
Det kan vara svårt att se en utström från stranden, men det finns några tecken att vara uppmärksam på:
Ett område där vattnet ser lugnare ut än runt omkring
Där vågorna inte bryter som vanligt
Mörkare eller annorlunda färg i vattnet
Vatten som rör sig tydligt utåt från stranden
Du ser ofta utströmmar lättare från en högre plats, till exempel en sanddyna. Är du osäker – fråga gärna en livräddare. På bevakade stränder varnas besökare med flaggor om det finns risker i vattnet.
Vad gör du om du hamnar i en utström?
Försök inte simma rakt mot strömmen – det är mycket svårt
Behåll lugnet och flyt med strömmen en kort bit
Simma sedan i sidled längs stranden för att ta dig ur strömmen
När du är fri från strömmen – simma tillbaka mot land
Hur hjälper du någon annan?
Ropa på hjälp och larma 112
Uppmärksamma andra i närheten
Använd alltid en förlängd arm – till exempel en livboj, lina eller pinne
Gå inte i direkt kontakt om det går att undvika
Simma vid sidan av strömmen – inte rakt ut i den
Frånlandsvind – en dold fara vid stranden
När vinden blåser från land ut mot havet kallas det frånlandsvind. Då kan det upplevas som lugnt och vindstilla på stranden, eftersom till exempel sanddyner ger lä. Trots den lugna känslan finns det risker att vara medveten om.
Vid frånlandsvind förs lätt uppblåsbara föremål som luftmadrasser, badringar, små båtar och surfingbrädor snabbt ut från land. Ju längre ut från stranden man kommer, desto starkare blir vinden. Därför rekommenderas dessa flytredskap inte när det blåser frånlandsvind.
Särskilda risker för barn
Barn är särskilt utsatta. Om ett barn blåser ut med vinden kan färden snabbt gå långt från land och öka i hastighet. Redan efter en kort sträcka kan barnet hamna i vågigare vatten. Om barnet då hoppar i vattnet kan flytredskapet snabbt blåsa bort, vilket gör det mycket svårt att ta sig tillbaka till stranden.
Tänk på detta
Även vuxna kan utsätta sig för risker, till exempel genom att försöka simma efter en bortblåst badboll eller luftmadrass. Dessa flyter ofta snabbare än man kan simma, vilket kan leda till att man själv hamnar i en farlig situation långt från land.
Samarbetet mellan Trygg‑Hansa och Svenska Livräddningssällskapet inleddes år 1954, i en tid då drunkningsolyckor var ett stort samhällsproblem i Sverige.
På den tiden omkom nästan 400 personer per år i drunkningsolyckor.
Som en konkret insats placerade parterna ut den första livbojen samma år, vilket blev starten på ett långvarigt säkerhetsarbete.
Ett långsiktigt samhällsengagemang
Samarbetet har utvecklats till ett av Sveriges mest långvariga partnerskap inom säkerhet och folkhälsa. Kärnan har alltid varit att:
Förebygga drunkningsolyckor
Öka simkunnigheten
Sprida kunskap om vattensäkerhet
Genom detta arbete har:
Över 250 000 livbojar placerats ut runt om i Sverige.
Hundratals liv räddats tack vare dessa insatser.
Resultat över tid
Effekterna av samarbetet är tydliga:
Antalet drunkningsolyckor med dödlig utgång har minskat kraftigt
På cirka 70 år har dödstalen halverats jämfört med 1950.
Detta visar på betydelsen av långsiktigt förebyggande arbete.
Viktiga insatsområden
Samarbetet omfattar flera konkreta aktiviteter:
Livbojar och utrustning
Installation och underhåll av livbojar över hela landet
Fokus på tillgänglighet för allmänheten
Simkunnighet – Sommarsimskolan
Stöd till SLS sommarsimskolor, där tiotusentals barn lär sig simma varje år
Särskilt fokus på öppet vatten, där många olyckor sker.
Informationskampanjer
Nationella kampanjer om badsäkerhet
Råd kring exempelvis tillsyn, ensambad och riskbeteenden
Vattensäkra kommuner
Stöd till kommuner för att bli”vattensäkra”
Utrustning, utbildning och strukturer för att minska olyckor
Nutid och framtid
Samarbetet fortsätter att utvecklas. År 2024, efter 70 år, fördjupades partnerskapet ytterligare:
Trygg‑Hansa blev första huvudsamarbetspartnern till SLS.
Nya satsningar görs på:
informationsinsatser
simutbildning
lokal säkerhetsutrustning
Den gemensamma visionen är tydlig: Noll drunkningar i Sverige
Sammanfattning
Trygg‑Hansas samarbete med Svenska Livräddningssällskapet är ett framgångsrikt exempel på hur näringsliv och ideell sektor kan arbeta tillsammans för samhällsnytta:
Pågått i över 70 år
Startade som en reaktion på höga dödstal
Har bidragit till minskad drunkning och ökad säkerhet
Bygger på konkreta insatser: livbojar, utbildning och informationsspridning
Har idag en tydlig framtidsvision om ett Sverige utan drunkningsolyckor.
Ving + Svenska Livräddningssällskapet
Samarbete för ökad vattensäkerhet och simkunnighet (från 2025) Sedan 2025 har researrangören Ving och Svenska Livräddningssällskapet inlett ett långsiktigt samarbete med fokus på att stärka barns simkunnighet, vattenvana och säkerhet i och kring vatten. Samarbetet knyter ihop semesterupplevelser med livsviktig kunskap.
Syfte och mål • Öka barns trygghet i vattenmiljöer, även under utlandsresor • Bidra till SLS vision: ”Noll drunkningar” • Ge familjer möjlighet att kombinera semester med lärande och säkerhet Samarbetet har vuxit fram under flera år och lanserades i praktisk form inför sommaren 2026
Konkret satsning: Lollo & Bernie Simskola Den första stora gemensamma produkten är Lollo & Bernie Simskola, anpassad för Vings familjehotell.
Upplägg: • För barn i åldern 3–7 årtt • 5-dagars kurs med 40 minuters lektioner per dag • Två nivåer: • Plaskäventyrare (3–4 år) • Simäventyrare (5–7 år) • Leds av nordiska simlärare utbildade enligt SLS riktlinjer
Innehåll: • Vattenvana och grundläggande simteknik • Lekbaserat lärande med teman (t.ex. safari, seglingsäventyr) • Fokus på trygghet, rörelseglädje och självförtroende i vatten Efter avslutad kurs får barnen en symbolisk medalj som bevis på sina framsteg.
Var genomförs det? Simskolan erbjuds på utvalda familjedestinationer, exempelvis: • Rhodos • Gran Canaria • Cypern • Kreta Den arrangeras under sommarsäsongen (juni–augusti) och behöver bokas i förväg.tt
Varför samarbetet är viktigt • Många drunkningsolyckor sker i miljöer där barn saknar tillräcklig vattenvana • Genom att nå barn även på semestern skapas nya möjligheter att bygga livslång säkerhet • Kombinationen av lek, resa och utbildning ökar motivationen att lära sig simma Enligt SLS handlar simkunnighet om mer än teknik – det börjar med att känna sig trygg i vattnet.
Sammanfattning Samarbetet mellan Ving och Svenska Livräddningssällskapet är ett exempel på hur turism och samhällsansvar kan kombineras: • ✔️ Gör semestern mer meningsfull • ✔️ Bidrar till ökad säkerhet bland barn • ✔️ Stödjer ett nationellt mål om färre drunkningsolyckor
Det är en långsiktig satsning som visar hur kommersiella aktörer kan spela en roll i folkhälso- och säkerhetsarbete – även utanför Sveriges gränser
Dispens vid utbildning
Du som deltagare fyller i ansökningsformuläret nedan om du söker dispens för något av förkunskapskraven för den utbildning du önskar delta i. Observera att dispens endast beviljas under särskilda omständigheter.
Vi har utbildningspartners som genomför våra utbildningar.
Kontaktuppgifter:
Be Fair är verksamma på flera håll i landet och utbildar simlärare och poollivräddare, läs mer här.
Bra flyt är verksamma i Höganäs och Farhult och utbildar simlärare och babysimsinstruktörer, läs mer här.
Grupputbildningar
Är ni flera på samma arbetsplats som vill gå en utbildning? Då går det bra att beställa offerter på våra utbildningar där utbildare kommer ut till er och genomför utbildningen på plats eller hos oss. Använd formuläret nedan
”*” anger obligatoriska fält
Intresseanmälan
Hittar du inte utbildningen du vill gå eller finns den inte i närheten där du befinner dig? Gör en intresseanmälan genom att fylla i formuläret nedan så kan vi se över möjligheterna.
Svenska Livräddningssällskapets bad-, båt-, is- och vädervettsregler är skapade för att ge människor större möjlighet till ökad säkerhet och en trevligare vistelse nära vatten. Vi ser väldigt gärna att våra regler sprids till så många som möjligt, men det också viktigt att alla vet vart reglerna kommer ifrån, så att man kan lita på dem. Därför är reglerna skyddade av upphovsrätt och får därför aldrig användas i skrift utan att Svenska Livräddningssällskapet nämns. Vid frågor om detta, kontakta info@sls.a.se
Du behöver inte vara utbildad livräddare för att träna livräddning. Under vinterhalvåret tränar de flesta inomhus med fokus på simning och livräddning med utrustning såsom livboj, livräddningsdockor och Hansalina. Allt för att bibehålla kunskapen och konditionen. Under sommaren flyttar träningen utomhus till sjö eller hav.
Hur ofta måste jag träna?
Vill du nå landslaget krävs det full satsning, det vill säga 5 till 10 pass i veckan. En bra början är att vara med och träna till Nordisk lagkapp, då tränar vi ca 1 till 3 gånger i veckan.
Hur blir jag medlem i ett lag?
Lättast är det om du söker upp en lokal klubb där du kan träna tills du är med i tävlingslaget. Det kan vara en livräddarklubb eller en simklubb.
Landslaget i livräddning
Landslaget i livräddning består av både juniorer och seniorer.
Är en kombination av tävling i bassäng och sjukvård. Som namnet antyder tävlar du i lag av tre livräddare. Lagkappen utövas främst i Sverige, Norge och Danmark. Material som används är livboj med och utan lina, livräddningsdocka och räddningslina.
SJUKVÅRDSMOMENTET
För att delta i livräddningsmomentet i vattnet ska laget ha genomfört godkänt prov i tre av nedan angivna moment. I inbjudan anges ett antal tänkta situationer (se exempel) ur vilka tävlingsledningen väljer tre.
1. Medvetslöst tillstånd
2. Andnings- och cirkulationsbesvär
3. Brännskada
4. Blödning
5. Fall och kroppsskador
Exempel:
a) En man klipper gräsmattor. När gruppen passerar faller mannen ihop. Han har svårt att andas, har smärtor i bröstet och ut i vänster arm. Han är kallsvettig och blek.
b) En 10-årig pojke har fallit i vattnet och ligger på botten i bassängen.
c) Vid målning av fönster faller målaren med handen och armen genom glasrutan som går sönder. Kraftig blödning.
d) Under en träningsrunda i skogen hittar ni en flicka liggande till synes livlös, hon har ramlat av en häst.
e) En arbetare spetsar en påle med en yxa, slinter och hugger sig i benet.
f) Vid reparation av en värmeväxlare går en koppling sönder. Hett vatten strömmar ut och träffar reparatören.
g) En person reparerar sin bil. Avgasröret skramlar, motorn är igång och personen svarar ej på tilltal.
VATTENMOMENTET
Laget består av tre (3) medlemmar.
Utrustning:
Livboj med lina
Livboj utan lina (livbojens yttre diameter ca 730 mm, inre ca 450 mm)
Räddningslina typ Hansalina
Internationellt godkänd livräddningsdocka
Endast av arrangören tillhandahållna tävlingsredskap får användas. Lagmedlemmarna får använda simglasögon.
I utgångsläget står lagmedlem 1 på bassängens kortsida, lagmedlem 2 finns i vattnet 10 meter från banans kortsida och lagmedlem 3 finns i vattnet vid banans bortre kortsida, med minst en hand mot eller bortom kortsidan. Livräddningsdockan ligger på botten, 10 meter från banans kortsida.
På bassängens kanter och på banans linor ska markering finnas på 10, 15 respektive 20 meter från startplatsen.
Tävlingsgrenar hav
Inom sporten livräddning finns det många olika tävlingsgrenar och de internationella grenarna delas upp i tävlingar i hav eller i pool och har också en sjukvårdsdel som kallas SERC, Simulated Emergency Respause Cometition.
Surfrace – simning (ca 400 m)
Boardrace – räddningsbräda (paddla ca 800 m)
Ski – havs/räddnings kanot (paddla ca 1000m)
Flags – fånga ”pinne” en pinne mindre än deltagare (löpning ca 20m)
Boardrescue – lagkapp. En simmar ut, en paddlar bräda ut/ båda paddlar bräda hem.
Tubrescue – lagkapp. En simmar ut (offer), en räddare simmar ut med räddningstorped och fenor, räddare bogserar simmare i torped hem. Två bärare drar simmare upp på land.
Oceanrelay – lagkapp. En simmare, en brädpaddlare, en kanotpaddlare, en löpare.
Tävlingsgrenar pool
Det finns många olika tävlingsgrenar inom sporten livräddning och de internationella grenarna delas upp i tävlingar i hav eller i pool och har också en sjukvårdsdel som kallas SERC, Simulated Emergency Respause Cometition.
Bassänggrenar
50 Manikin Carry – simma 25m hämta upp docka bogsera 25m.
100 Manikin Carry with fins -simma 50m hämta upp docka bogsera 50m med fenor.
100 Manikin Tow – simma 50m koppla halvfull docka, simma 50m med docka kopplad på släp med fenor och torped.
100 Rescue medley – simma 50m vänd 17.5 undervattnet, hämta docka bogsera 37.5.
200 Obstacles – simma under hinder 12.5 m från vägg som är 70 cm djupa.
200 Super lifesaver – simma 75m, hämta docka, bogsera 25m, släpp docka ta på fenor/torped, simma 50m, koppla halvfull docka, simma 50 med docka kopplad på släp med fenor och torped.
Nordisk lagkapp
Är en kombination av tävling i bassäng och en sjukvårdsdel. Som namnet antyder tävlar du i lag av tre livräddare och lagkappen utövas främst i Sverige, Norge och Danmark. Material som används är livboj med och utan lina, livräddningsdocka och räddningslina.