Flytvästen är en billig livförsäkring. Undersökningar av Transportstyrelsen och Svenska Livräddningssällskapet visar att nästan hälften av de som drunknat i samband med att de fallit överbord skulle ha klarat sig om de använt flytväst. Om de dessutom haft möjlighet att larma, exempelvis med en mobiltelefon i vattentätt fodral, skulle fler än hälften kunna ha klarat sig.

Flytväst till alla – Flytvästdepåer

Det är inte bara i fritidsbåtar flytvästen är bra. Vid fiske från stränder och klippor ger flytvästen också en bra trygghet. Små barn som leker i och vid vatten kan använda räddningsväst som en extra säkerhet, givetvis i kombination med ständig tillsyn.

När du köper flytväst, tänk efter hur den ska användas och vem som ska ha den på sig. Ta hänsyn till simkunnighet och vattenvana. Köp bara flytvästar som är CE-märkta, oavsett modell. Vill du inte köpa en flytväst kan du låna eller hyra en flytväst billigt i en av landets flytvästdepåer. Flytvästdepåerna finns till för det gånger då det finns ett tillfälligt behov av en eller flera flytvästar t ex om du får besökare, vid sportfisketävlingar, simskolor, skolutflykter, seglarläger och andra friluftsaktiviteter.

Behöver du låna en flytväst?
Kontakta en flytvästdepå nära dig

Lägg till eller ta bort depå

Att välja rätt flytväst eller flytplagg

Efter simkunnighet och vattenvana är flytväst eller flytkläder den bästa livförsäkringen mot drunkning. Det finns flera olika plagg och västar som hjälper oss att flyta. Men vilken flytväst är bäst?

Vilken som passar bäst är helt beroende på vad du tänker syssla med. Men en sak är säker: Den bästa flytvästen är den som du är beredd att ha på dig. Alla varianter av flytvästar och flytplagg har olika begränsningar. De med störst flytkraft kan upplevas vara lite besvärliga att ha på sig. De uppblåsbara västarna är rätt bekväma att ha på sig innan de är uppblåsta. Men, de är inte så bra att simma och klättra med och de kräver noggrann skötsel. Den ökade användningen av seglarvästar och flytjackor har räddat många liv just därför att de verkligen sitter på plats då de behövs.

Flytvästar brukar ha en märkning som talar om vilken viktklass de är avsedda för. Det som är viktigt är att flytvästen sitter bra. Med det menas framför allt att den inte sitter för löst på kroppen. Om den sitter för löst kommer den att flyta upp över axlar och huvud om bäraren hamnar i vattnet. I värsta fall kan personen till och med glida ur västen. De flesta västar och många flytplagg är försedda med grenband. Grenband håller västen bättre på plats och bäraren får ett bättre flytläge. Nackdelar med grenband är att de gör det besvärligare att ta av och på västen och dessutom finns en risk att grenbandet fastnar i något då bäraren rör sig ombord. Om grenbandet i en uppblåsbar väst är för hårt åtdraget kan det bli mycket besvärande då västen blåst upp sig och det är inte alltid så lätt att justera för en person som ligger i sjön. När det gäller flytvästar för barn är det självklart att eftersträva bästa funktion i vattnet och småbarn bör alltid använda grenband.

För normalt fritidsbruk finns tre flytväststandarder indelade efter flytkraft i Newton (N): 50, 100 och 150N. Något förenklat kan sägas att en 150N-väst har en volym på 15 liter. Inom en och samma standard kan flytkraften variera en hel del. En barnflytväst i 100-newtonklassen har inte lika mycket flytkraft som en vuxenväst. En flytoverall kan mycket väl ha 120N flytkraft men ändå klassas som ett 50N flytplagg. En människa behöver mellan 20-30N bärförmåga för att hålla sig flytande oavsett kroppsstorlek. Därför håller en 50N-väst en till två personer flytande i en nödsituation. Vill man att västen skall göra något med användaren, till exempel vända en medvetslös person till ryggläge, behövs mera flytkraft – mera Newton.

Olika typer av flytplagg och flytvästar

För en simkunnig och vattenvan person är seglarvästen ett bra alternativ. De är olämpliga för små barn och för äldre som inte kan simma. Seglarvästarna påminner om vanliga västar. De värmer och är bekväma att röra sig i. Seglarvästarna har inga ambitioner att vända en medvetslös person till ryggläge. Däremot ger de bra rörelseförmåga både på land och i vatten. I kombination med andra kläder skyddar de något mot nedkylning i vatten.

Kanotvästar har liknande egenskaper som seglarvästar men är designade för extra god rörlighet för den som sitter i en kajak. Kanotister syns ofta dåligt från andra båtar. Därför
är det bra att välja en kanotväst i väl synlig färg.

För fritidsfiskare finns särskilda fiskevästar med många fickor och ”tuff” färgsättning. Många är militärgröna, vilket är en färg som inte gläder spanande sjöräddare. Men, om färgen är en förutsättning för att fiskaren ska vilja sätta på sig västen, så är det mycket bättre än ingen väst alls.

Vattenskidåkning ställer särskilda krav på västens utformning. Den måste sitta stadigt på kroppen så den inte glider av vid fall i hög fart. Den ska också skydda mot slag och stötar.

Det finns en rik flora av flytjackor för olika ändamål. För att få säljas som flytplagg måste de vara klassade som 50N (Newton) flytplagg. En finess med flytjackorna är att de används i situationer då man normalt inte bär flytväst, till exempel på väg hem från båten och på promenad i ett hamnområde. Några personer omkommer varje år i sådana situationer och flera av de olyckorna skulle kunna sluta lyckligt med hjälp av en flytjacka.

Det här är den vanliga klassiska flytvästen som är lämplig för vuxna som inte kan simma och det bästa alternativet för barn under 40 kilo.

Den är alltid gul, orange eller röd och försedd med reflexer. Den har flytkraften koncentrerad framtill och den har en stor krage.Meningen är att västen ska kunna hjälpa en nödställd att ligga i ryggläge.

Den här kategorin räddningsvästar var tidigare rätt otympliga och otrivsamma att ha på sig. Med hjälp av nya, mjuka material och förbättrad design har de blivit avsevärt bekvämare.

För barn som ska vara ute i båt finns flytvästar med inbyggd livsele vilket innebär att de är lätta att koppla fast och underlättar vid lyft. Även barn som kan simma bör alltid ha på sig en flytväst då de vistas vid vatten. Det finns exempel på simkunniga och vattenvana barn som, då de oväntat fallit i sjön, blivit stela av skräck och sjunkit direkt. De har inte ens förmått försöka rädda sig eller ropa på hjälp.

Denna kategori västar är den med mest flytkraft. (För hårt yrkesbruk finns i och för sig CE-västar på hela 275 Newton. De används inom bland annat offshore- och fiskeindustrin men knappast av fritidsbåtsbesättningar.) Det existerar 150-newtonsvästar med fasta flytmaterial men de är väldigt otympliga att ha på sig.

Nästan alla 150-newtonsvästar är därför upplåsbara. De uppblåsbara västarna är gjorda för att vara smidiga att ha på sig när man är ombord. De värmer ingenting vilket är en fördel i varmt väder. När de är uppblåsta är de den typ av väst som har bäst möjlighet att vända bäraren rätt i vattnet och det går att flyta i ett stabilt ryggläge.

Vändförmågan är dock inte hundraprocentig. Mycket kläder, som samlar luft, kan göra att en medvetslös person inte vänds rätt. Västarnas stora volym gör att de försämrar möjligheterna att simma och klättra. En del uppblåsbara flytvästar har en integrerad livsele vilket är en stor fördel vid koppling och lyft. De uppblåsbara västarna är de, tekniskt sett, mest komplicerade västarna. Därför
rekommenderas de inte till barn under 40 kilo eller icke simkunniga/vattenvana. För att västarna ska fungera säkert krävs en kunnig och noggrann användare.

Flytoverallerna är varma och sköna plagg som blivit populära bland snöskoteråkare, vinterfiskare och båtfolk som är ute under kalla och tuffa förhållanden. Vanligtvis har de flytmaterial som ger en flytkraft på 90-100 newton. Oftast har de väl synliga färger och rikligt med reflexer.

Den som faller i kallt vatten iklädd en flytoverall som är ordentligt åtsnörd vid alla öppningar och har kapuschongen uppfälld kommer att märka att köldchocken nästan uteblir. Det kalla vattnet sipprar bara in så sakteliga och det blir rejält kallt först efter en stund. Men efter några minuter har kroppen värmt upp vattenskiktet innanför kläderna så att nedkylningen av kroppen går långsammare.

För mer information kontakta

Patrik Roth, Projektledare Flytvästdepåer
 

Hur länge kan du hålla andan?

Åsa Johnsson och Thomas Karlsson från Svenska Livräddningssällskapets lokalförening Livräddarna Skövde, visar i denna film skillnaden mellan att hamna i vattnet med och utan flytväst.

Olyckan kan snabbt vara framme

Olyckan kan snabbt vara framme när du vistas i, på eller vid vatten. Om du ska livrädda någon ur vatten är det viktigt att du vet hur du ska agera. Lär dig hur du använder olika livräddningsredskap och hur du agerar säkert. Kom ihåg att med rätt kunskap, utrustning och sällskap kan det bli ett lyckligt slut även om olyckan är framme.

Filmerna är producerade av Josef Bränsvik Dröneriet i ett samarbete med Svenska Livräddningssällskapet och Fristad Plast AB. 

Intervju om drunkningstillbud

Filmen är ett arrangerat scenario med kallvattensimmare och utbildade livräddare. Den gestaltar ett troligt och vanligt händelseförlopp vid livräddning i vatten. Kom ihåg att med rätt kunskap, utrustning och sällskap kan det bli ett lyckligt slut även om olyckan är framme.

Vad är en flytväst och måste även vuxna ha flytväst?

Kloka barn ger svar på frågorna i filmen. 

Fakta:

Vi har i samarbete med Transportstyrelsen tagit fram en faktabroschyr.
Här följer ett kort utdrag av nyckelfakta ur broschyren:

  • I Sverige omkommer i genomsnitt cirka 35 personer per år i fritidsbåtsolyckor.
  • Oftast inträffar olyckorna nära land och i lugnt väder.
  • Fall över bord och kantring är de vanligaste orsakerna till olyckorna.
  • Ungefär hälften av båtolyckorna sker i samband med fritidsfiske.
  • Hälften av de omkomna är män över 50 år.
  • Drygt hälften har druckit alkohol.
  • Den akuta dödsorsaken är, praktiskt taget alltid, drunkning.
  • Endast en av tio drunknade bär flytväst eller flytplagg.
  • Många av dessa dödsolyckor hade kunnat undvikas med enkla medel.

Broschyren är gratis, får gärna spridas och kan laddas ned här.