Integritetspolicy

Vädervett

Isvett

Båtvett

Badvett

Upphovsrätt

Svenska Livräddningssällskapets bad-, båt-, is- och vädervettsregler är skapade för att ge människor större möjlighet till ökad säkerhet och en trevligare vistelse nära vatten. Vi ser väldigt gärna att våra regler sprids till så många som möjligt, men det också viktigt att alla vet vart reglerna kommer ifrån, så att man kan lita på dem. Därför är reglerna skyddade av upphovsrätt och får därför aldrig användas i skrift utan att Svenska Livräddningssällskapet nämns. Vid frågor om detta, kontakta info@sls.a.se

Företag/organisation(Obligatoriskt)

E-post(Obligatoriskt)

Ange e-post Bekräfta e-post

Telefon(Obligatoriskt)

Bransch(Obligatoriskt)

Intresserad av samarbete kring område/ämne

Ja, jag samtycker till att ni hanterar mina uppgifter

Phone

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Träna som en livräddare

Hur tränar man?

Du behöver inte vara utbildad livräddare för att träna livräddning. Under vinterhalvåret tränar de flesta inomhus med fokus på simning och livräddning med utrustning såsom livboj, livräddningsdockor och Hansalina. Allt för att bibehålla kunskapen och konditionen. Under sommaren flyttar träningen utomhus till sjö eller hav.

Hur ofta måste jag träna?

Vill du nå landslaget krävs det full satsning, det vill säga 5 till 10 pass i veckan. En bra början är att vara med och träna till Nordisk lagkapp, då tränar vi ca 1 till 3 gånger i veckan.

Hur blir jag medlem i ett lag?

Lättast är det om du söker upp en lokal klubb där du kan träna tills du är med i tävlingslaget. Det kan vara en livräddarklubb eller en simklubb.

Landslaget i livräddning

Landslaget i livräddning består av både juniorer och seniorer.

På Svenska Livräddningssällskapets Instagram kan ni följa landslaget när de är på tävling.

Nordisk lagkapp

Är en kombination av tävling i bassäng och sjukvård. Som namnet antyder tävlar du i lag av tre livräddare. Lagkappen utövas främst i Sverige, Norge och Danmark. Material som används är livboj med och utan lina, livräddningsdocka och räddningslina.

SJUKVÅRDSMOMENTET

För att delta i livräddningsmomentet i vattnet ska laget ha genomfört godkänt prov i tre av nedan angivna moment. I inbjudan anges ett antal tänkta situationer (se exempel) ur vilka tävlingsledningen väljer tre.

1. Medvetslöst tillstånd

2. Andnings- och cirkulationsbesvär

3. Brännskada

4. Blödning

5. Fall och kroppsskador

Exempel:

a) En man klipper gräsmattor. När gruppen passerar faller mannen ihop. Han har svårt att andas, har smärtor i bröstet och ut i vänster arm. Han är kallsvettig och blek.

b) En 10-årig pojke har fallit i vattnet och ligger på botten i bassängen.

c) Vid målning av fönster faller målaren med handen och armen genom glasrutan som går sönder. Kraftig blödning.

d) Under en träningsrunda i skogen hittar ni en flicka liggande till synes livlös, hon har ramlat av en häst.

e) En arbetare spetsar en påle med en yxa, slinter och hugger sig i benet.

f) Vid reparation av en värmeväxlare går en koppling sönder. Hett vatten strömmar ut och träffar reparatören.

g) En person reparerar sin bil. Avgasröret skramlar, motorn är igång och personen svarar ej på tilltal.

VATTENMOMENTET

Laget består av tre (3) medlemmar.

Utrustning:

Livboj med lina
Livboj utan lina (livbojens yttre diameter ca 730 mm, inre ca 450 mm)
Räddningslina typ Hansalina
Internationellt godkänd livräddningsdocka
Endast av arrangören tillhandahållna tävlingsredskap får användas. Lagmedlemmarna får använda simglasögon.

I utgångsläget står lagmedlem 1 på bassängens kortsida, lagmedlem 2 finns i vattnet 10 meter från banans kortsida och lagmedlem 3 finns i vattnet vid banans bortre kortsida, med minst en hand mot eller bortom kortsidan. Livräddningsdockan ligger på botten, 10 meter från banans kortsida.

På bassängens kanter och på banans linor ska markering finnas på 10, 15 respektive 20 meter från startplatsen.

Tävlingsgrenar hav

Inom sporten livräddning finns det många olika tävlingsgrenar och de internationella grenarna delas upp i tävlingar i hav eller i pool och har också en sjukvårdsdel som kallas SERC, Simulated Emergency Respause Cometition.

Surfrace – simning (ca 400 m)
Boardrace – räddningsbräda (paddla ca 800 m)
Ski – havs/räddnings kanot (paddla ca 1000m)
Flags – fånga ”pinne” en pinne mindre än deltagare (löpning ca 20m)
Boardrescue – lagkapp. En simmar ut, en paddlar bräda ut/ båda paddlar bräda hem.
Tubrescue – lagkapp. En simmar ut (offer), en räddare simmar ut med räddningstorped och fenor, räddare bogserar simmare i torped hem. Två bärare drar simmare upp på land.
Oceanrelay – lagkapp. En simmare, en brädpaddlare, en kanotpaddlare, en löpare.

Tävlingsgrenar pool

Det finns många olika tävlingsgrenar inom sporten livräddning och de internationella grenarna delas upp i tävlingar i hav eller i pool och har också en sjukvårdsdel som kallas SERC, Simulated Emergency Respause Cometition.

Bassänggrenar

50 Manikin Carry – simma 25m hämta upp docka bogsera 25m.
100 Manikin Carry with fins -simma 50m hämta upp docka bogsera 50m med fenor.
100 Manikin Tow – simma 50m koppla halvfull docka, simma 50m med docka kopplad på släp med fenor och torped.
100 Rescue medley – simma 50m vänd 17.5 undervattnet, hämta docka bogsera 37.5.
200 Obstacles – simma under hinder 12.5 m från vägg som är 70 cm djupa.
200 Super lifesaver – simma 75m, hämta docka, bogsera 25m, släpp docka ta på fenor/torped, simma 50m, koppla halvfull docka, simma 50 med docka kopplad på släp med fenor och torped.

Nordisk lagkapp

Är en kombination av tävling i bassäng och en sjukvårdsdel. Som namnet antyder tävlar du i lag av tre livräddare och lagkappen utövas främst i Sverige, Norge och Danmark. Material som används är livboj med och utan lina, livräddningsdocka och räddningslina.

Vädermärket

Vad: Simma 5 meter bröstsim, i sjö, hav eller bassäng. Kunna hämta upp sand, sten, växtlighet eller annat föremål från botten samtidigt som eleven doppar. Kunna besvara frågor från simläraren gällande Vädervett. Känna till ordet allemansrätten och veta att man ska vara rädd om vår natur och vår miljö.

Varför: Våga känna på saker i vattnet, samt träna vattenvana. För att öka barnets säkerhetstänk och för att lära känna badplatsen. Risken för att utveckla hudcancer är större som litet barn. Vatten utomhus skiljer sig mycket från tempererat bassängvatten. Det kan göra steget från att simma inomhus i bassäng till att simma utomhus i kallare vatten större än många tror.

Hur: Det här momentet kan anpassas till olika grupper och kunskapsnivåer. Märket kan endast erövras utomhus. Simningen på 5 meter ska vara bröstsim. Samtidigt som föremål plockas upp och visas för simläraren ska hela huvudet doppas. Gå igenom vädervetten med eleverna och ställ frågor anpassade till elevens nivå. Frågor att ställa finns på baksidan av elevhäftet. Om möjligt ha samlingen i skugga, framförallt när solen är som starkast mellan 11-15. Det finns mycket viktig kunskap om vädret, solen, om snö, dimma, olika vindstyrkor
med mera, som du gärna få delge eleverna.

Kilometermärket

Vad: Simma valfri sträcka med valfritt simsätt i bröst eller ryggläge.

Varför: Simning är ett av de bästa sätten att motionera regelbundet. Kilometermärken är bra mål och finns för 1, 5, 10, 25, 50, 100, 250, 500 och 1000 km.

Hur: Observera att det inte finns någon mini-sträcka utan märket kan användas i simskolan till de barn som t.ex. klarar 15 meter åt gången. Märkena är påbyggnadsmärken, d.v.s. simmad sträcka får tillgodoräknas högre märkesvalör.

Elitdelfin guld

Vad: Simma 1000 m bröstsim. Simma 500 m ryggsim. Hoppa i från svikt, brygga, startpall eller båt med kläder och flytväst, flyt därefter 5 min i ihopkrupen ställning utan att röra armar och ben. Vattentramp 7 min. 2 st kast med livboj minst 5 meter. Livräddning – Hoppa från kant eller brygga med livboj och därefter
50 m simning med livboj, följt av upptagning av livräddningsdocka eller sänke från 1.80 m djup följt av 50 m bogsering av kamrat i livboj. Upptagning av person på bassängkant eller brygga. OBS! Allt i en följd utan att vila. Dykmomentet kan alltså bestå av många försök. Skapa fria luftvägar, visa mun till mun andning och lägg personen i stabilt sidoläge. Larma. Teori – Bad, Båt- och Isvettsregler, larmrutiner, första hjälpen, genomgång av innehåll i en förbandslåda.

Varför: Se Elitdelfinen silver. En bra repetition men kraven är högre. Det är viktigt att känna till vad en förbandslåda bör innehålla.

Hur: Se Elitdelfinen silver

Elitdelfin silver

Vad: Simma 750 m bröstsim. Simma 300 m ryggsim. Hoppa i från svikt, brygga, startpall eller båt med kläder och flytväst, därefter 5 min flytning i ihopkrupen ställning utan att röra armar och ben. Vattentramp 5 min. 2 st kast med livboj. Livräddning – Hoppa från kant eller brygga med livboj och därefter 25 m simning
med livboj, följt av upptagning av livräddningsdocka eller sänke från 1.80 m djup följt av 25 m bogsering av kamrat i livboj. Upptagning av person på bassängkant eller brygga. OBS! Allt i en följd utan att vila. Dykmomentet kan alltså bestå av många försök. Skapa fria luftvägar, visa mun till mun andning och lägg personen i stabilt sidoläge. Larma. Teori – Bad, Båt- och Isvettsregler, larmrutiner.

Varför: När du klarat dessa moment i simning, livräddning och teori kan du känna dig säker i vattnet. Du kan också känna dig trygg om du skulle behöva ingripa vid en nödsituation i och vid vatten. Du får testa din förmåga och vet vad du klarar av. Du har också en bra kunskap när det gäller mun till mun andning och stabilt sidoläge. Kunskap som du kan ha nytta av i flera situationer, inte bara vid vatten.

Hur: Momenten är tänkta att så mycket som möjligt likna en verklig nödsituation. Simmomenten är uthållighetsprov. En test på elevens uthållighet. Hopp- och flytmomenten är till för att efterlikna en situation där man ofrivilligt hamnar i vattnet. Observera att om man hamnar ofrivilligt i vatten ska man ligga stilla för
att bevara värmen vilket fördröjer nedkylningen och ökar chansen för överlevnad. I livräddningsmomentet ska eleven kämpa för att utan avbrott försöka rädda en ”nödställd”. Det är viktigt att få träna på att göra det på ett för eleven säkert sätt.

Guldisbjörnen

Vad: Visa hur man använder en ispik. Visa hur man använder isdubbar på is. Rädda en nödställd ur en isvak med förlängda armen. Kasta en räddningslina så att den träffar ett målområde med 1 meters bredd på 12 meters avstånd. Kunna utföra mun till mun andning. Ta sig upp ur en isvak med hjälp av isdubbar. Kunna besvara frågor om iskunskap och utrustning.

Varför: Detta är en kunskap som alla som beger sig ut på is bör ha. Speciellt om man är ledare i någon grupp t.ex. skolan.

Hur: Utförs utomhus på is i sjö eller hav. Förlängda armen innebär exempelvis ispik, räddningslina, gren, bräda, halsduk eller liknande. Eleven ska också få information om vad rätt utrustning innebär när man är på is. Säkerhetslina skall användas och övriga ur säkerhetssynpunkt nödvändiga åtgärder iakttas.

Silverisbjörnen

Vad: Veta hur man använder en ispik. Använda isdubbar på t.ex. ”isflak” av plast. Rädda en nödställd ur en ”vak” med förlängda armen. Kasta eller hasa en livboj med lina så att den träffar ett målområde med 1 meters bredd på 10 meters avstånd. Kasta en räddningslina så att någon del av linan träffar ett målområde med 1 meters bredd på 10 meters avstånd. Kunna besvara frågor om iskunskap och utrustning.

Varför: Det är viktigt att eleven lär sig hur man ska uppträda om isen brister vid t.ex. skridskoåkning. Kunna rädda sig själv eller kamrat.

Hur: Detta kunskapsbevis ska utföras i simhallen. Förlängda armen innebär exempelvis ispik, räddningslina, gren, bräda, halsduk eller liknande. När man tränar med isdubbar och ispik kan man använda sig av ett isflak av plast eller annan lämplig yta. Eleven ska få information om och veta vad rätt utrustning innebär när man vistas på is.

Sjöstjärnan röd

Vad: Simma 300 meter varav 50 meter ryggsim.

Varför: Eleven ska kunna vända obehindrat mellan rygg- och bröstsim i öppet vatten.

Hur: Kunskapsbeviset kan bara erövras i sjö eller hav.

Sjöstjärnan blå

Vad: Simma 100 meter varav 25 meter ryggsim.

Varför: Eleven ska kunna vända obehindrat mellan rygg- och bröstsim i öppet vatten.

Hur: Kunskapsbeviset kan bara erövras i sjö eller hav.

Delfinen guld

Vad: Simma 500 meter bröstsim. Simma 200 meter ryggsim. Flyta 100 meter eller 4 minuter. Vattentramp 100 meter eller 4 minuter. Djupdykning, djup 2 meter, två gånger från vattenytan och två gånger från kanten.

Varför: Ett kunskapsbevis som kräver mer prestation.

Hur: Alternativ i momenten flyta och vattentramp betyder att provtagaren kan välja att förflytta sig eller ligga still på stället.

Elitbojen

Vad: Bestämmelser som för Guldbojen men med maximal tid 4 minuter respektive 1 minut 25 sekunder.

Varför: Detta är ett kunskapsbevis för de som vill testa sin kunskap ytterligare.

Hur: Observera tiden

Delfinen silver

Vad: Simma 250 meter bröstsim. Simma 100 meter ryggsim. Flyta 50 meter eller 2 minuter. Vattentramp 50 meter eller 2 minuter. Djupdykning, djup 1 meter, en gång från vattenytan.

Varför: Detta är ett kunskapsbevis som främjar lusten att utveckla sig i simning och bli tryggare i vattnet.

Hur: Alternativ i momenten flyta och vattentramp betyder att eleven kan välja att förflytta sig eller ligga stilla på stället.

Droppen

För att erövra Droppen finns inga kunskapskrav. Ett bevis till elever man vill uppmuntra i simskolan för att de varit duktiga och övat flitigt i vattnet.

Doppingen

Vad: Titta under vattnet 3 gånger. Dyka under en rockring eller liknande 3 gånger. Hoppa ifrån bassängkant eller brygga 3 gånger.

Varför: Eleven ska lära sig balans i vattnet och känna sig orädd under vattnet. Doppingen är det första vattenvanemärket

Hur: Eleven får ha flythjälpmedel men helst vara utan för att få vattenvana. En hjälp kan vara leksaker på botten. Provet ska utföras på grunt vatten.

Krabban Blå

Vad: Grundläggande vattentrygghet. Eleven ska, utan flythjälpmedel, lämna kant eller vuxen genom att falla framåt, i för eleven djupt vatten, få huvudet under vattnet, vända och ta sig tillbaka till utgångsläget. Upprepas tre gånger.

Varför: Grundläggande vattentrygghetsmärke. Eleven lär sig att ta sig till säkerhet.

Hur: Viktigt att det är för eleven djupt vatten! Simlärare eller annan vuxen kan hålla eleven stående i sina händer och låta,
-eleven falla framåt i vattnet, eller låta
-eleven falla i från kanten
Flythjälpmedel ska inte användas.

Krabban röd

Vad: Grundläggande vattentrygghet. Eleven ska, utan hjälpmedel, falla i för eleven djupt vatten, vända runt och flyta på rygg. Upprepas tre gånger.

Varför: Grundläggande vattensäkerhetsmärke. Om eleven ramlar i vattnet skall hon/han kunna vända sig och ligga på rygg, andas och vänta på hjälp.

Hur: Viktigt att det är för eleven djupt vatten! Simlärare eller annan vuxen kan hålla eleven ståendes i sina händer och låta denna falla framåt i vattnet eller låta eleven falla i från kanten. Flythjälpmedel ska inte användas.

Livbojen blå

Vad: Genomgång av Badvettsreglerna. Bada med räddningsväst. Flyta med långärmad tröja och långa byxor vi räddningsväst.

Varför: Eleven skall veta hur man uppträder i och vid vatten. Lära sig hur det känns att hamna i vattnet med räddningsväst och få vana att använda den. Eleven får uppleva skillnaden att vara i vattnet med kläder.

Hur: Eleven skall ha kläder och räddningsväst påtagen när provet utförs. Viktigt är att simläraren tar på varje barn västen och visar så att det blir rätt utfört. Använd gärna sagoboken Krabban som hjälp.

Livbojen röd

Vad: Genomgång av Båtvettsreglerna. Flyta med långärmad tröja och långa byxor i räddningsväst. Flyta och förflytta sig med hjälp av livboj. Kasta med Hansalina eller liknande till kamrat som flyter i räddningsväst och dra in denne till kanten. Genomgång av larmrutiner.

Varför: Eleven ska ha kunskap om hur man uppträder i båt. Känna skillnaden av att vara i vattnet med kläder på och veta hur man handskas med en livboj och Hansalina.

Hur: Märket ska utföras i djupt vatten eftersom vattnet är djupt vid båtfärder. Eleven ska ha räddningsväst påtagen vid alla moment i vattnet. Eleven ska uppleva flytförmågan i avslappnad ställning. Använd gärna sagoboken Krabban som hjälp.

Livbojen grön

Vad: Genomgång av Isvettsreglerna. Genomgång av isdubbar. Flyta med räddningsväst. Kasta livboj till kamrat som flyter i flytväst och dra in denne till kanten. Kunna flyta utan hjälpmedel i minst 5 sekunder. Genomgång av larmrutiner.

Varför: Detta är det första ismärket och eleven får lära sig känna till hur man beter sig på isen.

Hur: Visa eleven hur isdubbarna fungerar och att isen ska vara 10 cm innan man kan åka eller gå på den. Lär ut ”tummen och pekfingret”. Upplys om att du kan ha flytväst på som både säkerhet och värmeplagg vid skridskoåkning. Använd gärna sagoboken Krabban som hjälp.

Silvergrodan

Kunskapsmål för skolans år 1

Vad: Hoppa från bassängkant eller brygga på grunt vatten. Doppa hela huvudet under vattnet och ta upp ett föremål från botten. Simma 10 meter bröstsim på grunt vatten.

Varför: Detta är det första märket för simning.

Hur: Provet ska simmas som bröstsim.

Grodan rygg blå

Vad: Hoppa från bassängkant eller brygga på grunt vatten. Simma 10 meter ryggsim med bröstbentag och liksidigt armtag.

Varför: Detta är det första simmärket med ryggsim. Det är viktigt att eleven lär sig detta simsätt då det är det enda som kan användas vid livräddning/bogsering. Många har lättare att simma på rygg då det är enklare att koordinera detta simsätt.

Hur: Provet utförs på grunt vatten.

Guldgrodan

Kunskapsmål för skolans år 2

Vad: Hoppa från bassängkant eller brygga på djupt vatten. Doppa hela huvudet under vattnet och plocka upp ett föremål från botten på grunt vatten. Simma 10 meter bröstsim på djupt vatten.

Varför: Viktigt att eleven får känna på att simma på djupt vatten vilket stärker självkänslan

Hur: Eleven ska simma och hoppa i för eleven djupt vatten! Plocka upp ett föremål från botten ska göras i den grunda bassängen.

Grodan rygg grön

Vad: Hoppa från bassängkant eller brygga på grunt vatten. Simma 25 meter ryggsim med bröstbentag och liksidigt armtag.

Varför: Eleven skall bli säker på att simma ryggsim.

Hur: Provet utförs på grunt vatten.

Silversälen

Kunskapsmål för skolans år 3

Vad: Simma 25 meter med valfritt simsätt i magläge på grunt vatten. Bogsering 10 meter med liksidiga arm och bentag, av jämnstor kamrat i livboj.

Varför: Lära eleven förlängda armen och att aldrig simma ut till en nödställd utan flythjälp, till exempel livboj.

Hur: Eleven simmar ut till ”nödställd” som ligger 10 meter ut i vattnet, låt den ”nödställde” lägga händerna på livbojen och bogsera tillbaka till kanten.

Guldsälen

Vad: Simma 25 meter med valfritt simsätt i magläge på djupt vatten. Bogsering 10 meter med liksidiga arm och bentag, av jämnstor kamrat i livboj.

Varför: Bra att träna på djupt vatten då tillbud oftast inträffar på djupt vatten.

Hur: Som Silversälen fast på djupt vatten.

Järnbojen

Kunskapsmål för skolans år 4

Vad: Simma 50 meter, valfritt simsätt i magläge. Simma 25 meter ryggsim med bröstbentag. Flyta med kläder och flytväst 2 minuter. Vattentramp 2 minuter. Simma 2 meter under vattnet. Fria luftvägar och stabilt sidoläge.

Varför: Eleven ska kunna ligga still och flyta i vattnet medan man väntar på hjälp. Detta exempelvis om man fallit ur en båt. Eleven ska lära sig att simma och titta under vattnet. Säkerhetsmärke.

Hur: Proven ska utföras på djupt vatten. Eleven ska ha långärmad tröja och långbyxor samt räddningsväst påtagen. Eleven ska kunna utföra fria luftvägar och veta varför samt kunna utföra stabilt sidoläge.

Bronsbojen

Kunskapsmål för skolans år 6

Vad: Simma 150 meter, valfritt simsätt i magläge. Simma 50 meter ryggsim med bröstbentag. Simma med livboj 25 meter därefter bogsering 25 meter av jämnstor kamrat i livboj. Kunna mun till mun andning, larmrutiner och stabilt sidoläge. Kunna Bad-, Båt-, och Isvett.

Varför: Eleven lär sig stegvis hur man hjälper en nödställd. Larmrutiner innebär att veta vad man säger vid samtal till SOS Alarm och varför man ringer dit. Mun till mun andning är en påbyggnad av fria luftvägar från Järnbojen. Ett simkunnighets- och säkerhetsbevis som innehåller alla de moment som ingår i skolans läroplan
för år sex.

Hur: Eleven simmar med livboj 25 meter till ”den nödställde”. Därefter träs bojen över ”den nödställde” och bogseras 25 meter tillbaka. Obs! viktigt att hålla i boj och ”den nödställde”.

Simborgarmärket

Vad: Simma 200 meter med valfritt simsätt i bröst- eller ryggläge på djupt vatten utan tidtagning.

Varför: Simborgarmärket har lång tradition, det första kunde tas redan 1934. Märket finns som års-märke samt som 5-, 10-, 25-, 40-, och 50 års-märke för att du ska kunna testa din simkunnighet varje år.

Hur: Utförs på djupt vatten utan tidtagning.

Silverbojen

Vad: Simma 100 meter valfritt simsätt. Simma 50 meter med livboj följt av 50 meter bogsering av jämnstor kamrat i livboj. Start i vattnet för 25 meter simning med livboj. Upptagning av livräddningsdocka eller jämnstor kamrat från ca 2 meters djup. 25 meter bogsering av jämnstor kamrat i livboj. Kunna mun till mun andning, larmrutiner samt stabilt sidoläge.

Varför: Med hjälp av detta märke lär sig eleven hur man utför livräddning – moment för moment.

Hur: Eleven simmar först 100 meter. De övriga momenten var för sig. Viktigt att kunna utföra mun till mun andning på ett riktigt sätt.

Guldbojen

Vad: Simma 100 meter valfritt simsätt följt av 50 meter simning med livboj följt av 50 meter bogsering av jämnstor kamrat i livboj. Maxtid 8 minuter. Start i vattnet för 25 meter simning med livboj följt av upptagning av livräddningsdocka eller jämnstor person från 3-4 meters djup följt av 25 meters bogsering av kamrat i livboj. Maxtid 1 minut 50 sekunder. Vid bassäng grundare än angivet djup ska upptagningen föregås av 5 meter längddykning. Upptagning av person på bassängkant, brygga eller strand. Kunna mun till mun andning, larmrutiner samt stabilt sidoläge.

Varför: När eleven klarat detta kunskapsbevis är hon/han en ”vattenlivräddare” och kan på ett riktigt och tryggt sätt hjälpa någon som hamnat i nöd.

Hur: Provet är uppdelat i två delar med olika maximala tider för respektive del. Observera att det förekommer längddykning om djupet är grundare än 2 meter för att kompensera för vattendjupet. Upptagning på kant kan ske genom rullning upp på kant eller brygga med hjälp av flera personer eller på traditionellt sätt (som vid upptagning i båt).

Bli samarbetspartner

Företag/organisation(Obligatoriskt)

E-post(Obligatoriskt)

Ange e-post Bekräfta e-post

Telefon(Obligatoriskt)

Bransch(Obligatoriskt)

Intresserad av samarbete kring område/ämne

Ja, jag samtycker till att ni hanterar mina uppgifter

Comments

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Samarbete med Påhlsons Daylight

Påhlsons Daylight är vår samarbetspartner avseende profilprodukter och kläder. Utöver att de levererar ovanstående produkter till vår organisation så är de också sponsor av våra landslag i livräddning. Det innebär att Svenska Livräddningssällskapets landslag i Livräddning tävlar i utrustning från Påhlsons Daylight.

Läs mer om Påhlsons Daylight här

Samarbetet med Folkpool

I vårt arbete med att sprida kunskap om vattensäkerhet arbetar vi på olika sätt för att nå så många som möjligt. Och idag är det många som har en pool eller ett spabad i trädgården, därför samarbetar vi med Folkpool. Vi vill ge Folkpool och Folkpools kunder kunskap om vattensäkerhet, allt för att på ett tryggt sätt kunna njuta av härliga bad vid poolen eller spabadet.

Genom att besöka Folkpools butiker och prata om säkerhet med besökarna, delta på mässor tillsammans och utbilda personalen i vattensäkerhet, kan vi skapa en medvetenhet om säkerhet kring pool och spabad hos konsumenterna.

Så här säger Folkpool, om samarbetet med Svenska Livräddningssällskapet.

För att främja säkerhet i och runt omkring pooler och spabad samarbetar Folkpool med Svenska Livräddningssällskapet. Vi vill att alla ska kunna njuta av ett säkert badande och ett tryggt pool- eller spaägande. Att skaffa pool eller spabad leder genast till ökad trivsel och umgänge i trädgården och simkunnighet är en stor del av badglädjen. Med rätt kunskap kan pool och spabad förbli en härlig plats att njuta och umgås på.

Läs mer om Folkpool

Strålsäkerhetsmyndigheten SSM

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är en av flera större myndigheter som stöttar Svenska Livräddningssällskapet. I SSMs fall, handlar det till största del om att integrera kunskap om solen och dess strålning i vår verksamhet. Vi pratar om solvett i simskolan och barnen kan ta solmärket.

Läs mer om SSM

Samarbetet med Trygg-Hansa

Simskola hör sommaren till!

Våra sommarsimskolor är något av det viktigaste vi har för att öka simkunnigheten i Sverige. Intresset växer för varje sommar och i år stöttar vi ca 250 sommarsimskolor runt om i landet med material och resurser. Trygg-Hansa har varit en viktig partner för oss väldigt länge. De senaste åren har vi intensifierat vårt samarbete kring sommarsimskolor. Tillsammans vill vi att alla barn ska ha möjlighet att gå i en sommarsimskola.

För att möjliggöra detta kommer vi de närmaste åren utbilda 40 nya simlärare per år, specifikt för sommarsimskolorna. Vårt samarbete med Trygg Hansa gör detta möjligt.

Härliga och trygga sommarstunder i vattnet är något som alla barn borde få uppleva. Trygg-Hansa delar Svenska Livräddningssällskapets vision om att inga barn i Sverige ska drunkna. Därför stöttar vi omkring 250 sommarsimskolor runt om i Sverige säger Trygg Hansa.

Läs mer om Trygg-Hansa

Bad-, båt- is- och vädervett

Material att ladda ned

Badvett

Båtvett

Isvett

Vädervett

Lägg till en ny flytvästdepå

Jag vill ta bort en flytvästdepå

Jag vill ändra komplettera en flytvästdepå

Kontaktuppgifter

Lägg till en ny flytvästdepå

Lägg till en ny sommarsimskola

Lägga till en ny strandbevakning

Jag vill ta bort en plats från kartan

Jag vill ändra en plats på kartan

Kontaktuppgifter

Samarbetet med Trygg-Hansa